Historia

Namnet

Namnet tvistas det om, 1488 hette byn Ingelsröth, 1632 skrevs byns namn Ingelstrid enligt riksarkivet i Köpenhamn. På 1640-talets början skrev man Ingelsträ, i början av 1900 talet var namnet Ingelstrid. Så småningom Ingelsträte (sträte = bygata, smal väg) och uttalat Ingelsträde. Det har funnits bebyggelse och bofast befolkning sedan medeltiden, 1200-1300 talet. Man började odla upp marken, grävde för hand, jagade och fiskade runt Maden. Glest bebyggt, inga vägar, bondesamhälle med fåravel, linodling, jordbruk, nässelodling. I slutet av 1700-talet började man med potatisodling. Industrialisering på 1800-talet krävde bättre vägar, så Gruvbolaget i Höganäs såg till att landsvägen ”Oceanen” år 1801 byggdes från Ingelsträde och anslöt till landsvägen från Tunneberga till Helsingborg.

Järnvägen

Det var järnvägen som satte fart på handelverksamheten i Ingelsträde. Järnvägen blev klar 21 augusti 1885, då öppnades trafiken Åstorp – Höganäs Övre. Året innan blev stationshuset i Ingelsträde klart. Det som lastades var potatis och grönsaker till Stockholm, sockerbetor till Hasslarp och lera från Rögla till IFÖ-verken i Bromölla.1966 upphörde Ingelsträde som gods och poststation, 1971 upphörde persontrafiken mellan Åstorp – Höganäs. Godstrafiken, ett tåg om dagen, upphörde 1992.

Handelsverksamhet förr i Ingelsträde

Tre diverseaffärer fanns det i Ingelsträde i mitten av 1900-talet. Systrarna Hellstrand hade skoaffär på Byaväg 28, där såldes till en början kängor, galoscher och morgonskor, vilket så småningom utökades med lite specerier. Hellstrand drev även telefonstation från år 1917 till 1952. Ingelsträde lanthandel på Byaväg 19 var först och lades ned sist(1974). Här såldes specerier, sybehör, tyger och blåa gymnastikskor. Här fanns också ”Ingelsträde frys”, där många bybor hade sitt frysfack. Rosengrens diverseaffär, Byaväg 22. År 1896 övertog Carl Rosengren affären och den drevs fram till 1962 av Carl, då den lades ned, dvs., Carl Rosengren hade affären i 66 år. Det såldes specerivaror, manufakturvaror(tyger), kortvaror (underkläder, börsar, knivar), järnvaror, linolja, hemfärger, äggfärger samt arbetskläder.

Tegelbruket

Tegelbruket i södra Danhult startades 1891, en häst drog lera fram till bruket, 1899 byggdes en järnvägsanslutning till Ingelsträde, man tillverkade 2-2,5 miljoner tegel och dräneringsrör årligen. Bland byggnader som uppförts av Danhults-tegel är S:ta Maria sjukhus, Brunnby skolor, Krematoriet i Helsingborg och Mölle Kapell. Tegelbruket var i gång på somrarna.

Bränneriet

På vintern var Bränneriet i norra Danhult igång och det var samma folk som jobbade i tegelbruket. Råspriten fraktades via Ingelsträde med godståg till Ödåkra Vin och Spritcentral för att renas i 650 l fat. Efter andra världskriget koncentrerades brännvinstillverkningen och Danhults bränneri lades ned.

Vagnmakeriverkstad, Ingelsträde byaväg 15

Startades av Sven Malmsten på 1800-talet och drevs senare av sönerna Anders och Petter. Det tillverkades mest arbetsvagnar, kistevagnar för betor, säd och gödsel, samt planvagnar försedda med fjädring, för transport av potatiskorgar samt hämta tång och grus från Viken. Byborna hade strandrätt i Viken samt Lerberget. Det tillverkades även hötjugor, spadar och andra arbetsredskap.

Svanelunds Bryggeri, Svanelundsvägen 20

Johan Påhlsson startade ett bryggeri på Svanelunds gård i slutet av 1800-talet, svärsonen Idoff Paulsson tog senare över verksamheten. Idoff hade ett gott rykte. Svagdrickan distribuerades till en början i små ekfat senare kom flaskorna Flaskorna distribuerades ut till byarna i egen lastbil. På 1920-talet arrenderades Svanelundsbryggeriet till bryggare Pettersson, som försökte utöka verksamheten med lemonad. Men det slog inte väl ut – ”lemonad det är sånt som folk dricker i Höganäs och Helsingborg”.
Ingelsträde mölla
Det fanns redan en mölla i början av 1800-talet, den mölla som finns idag byggdes 1864 åt Nils Ohlsson. Albin Andersson drev Ingelsträde mölla i 50 år och slutade 1975. Sonen Alf hjälpte honom. År 1915 installerades en fotogenmotor som komplement till vindkraften, 1941 blev den eldriven.

Smedjan, Ingelsträde byaväg 12

Byggdes 1877 av Nils Peter Kant. 1910 övertog Martin Ahlkvist smedjan och 1936 tog sonen Leo Ahlkvist över verksamheten och drev smedjan fram juni 1974, då smedjan lades ned. Övrig verksamhet som fanns i Ingelsträde var bageri, skrädderi, stickerskor, sömmerska, plantskola, trävaruaffär, slaktare, bensinstation, spannmålsfirma, rörledningsf